Jag har självklart druckit sådant här kaffe förut men jag har faktiskt aldrig tidigare ägt en kaffepress. Nu gör jag det, sedan en tid tillbaka. En Bodum Kenya, inköpt på lokala Starbucks nere vid ICA Maxi Haninge.
För er som lyckats missa vad presskaffe är så går bryggning alltså till så här: man tar ett hyfsat grovmalet kaffe och lägger i lämplig mängd (jag använder som vanligt förhållandet 1:15 mellan kaffe och vatten, mätt i gram) i botten på kannan, slår på kokande vatten, rör om i det, sätter i pressen (ett metallfilter) men utan att trycka ner och låter det hela dra i cirka 4 minuter. Sedan pressar man kaffet försiktigt, så det inte blir nåt märkligt övertryck i bryggaren för sådant kan sluta illa. När filtret är tryckt till stopp är det bara att hälla upp.
Blir det här kaffet bättre än när man brygger i ex en v.60 Hario eller Chemex. Nej, det blir det inte. Men det blir inte direkt sämre heller. Det blir bara... Lite annorlunda. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det annorlunda består i men kaffe bryggt med Chemex blir lite mjukare och lenare, presskaffet är något rivigare. Alla bönor verkar sedan inte lämpa sig för presskaffe. Jag har testat att göra det på Sidamo, Monsoon Malabar, El Salvador Menendez och Paez Tierradentro - alla goda att göra i Hario, men det sistnämnde blev inte särskilt roligt i pressen. Sidamo blev okej. Bäst blev Malabar-kaffet. Riktigt gott i press!
Det är ett visst slabb när man ska rengöra en kaffepress. Men inte farligt. Det är ett praktiskt sätt att göra kaffe på... Jag tyckte helt enkelt det var kul att pröva en annan bryggmetod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar