söndag 9 november 2014
Grön Opal - en svensk ädelsten
Uppdaterad 10/11.
Absint är en mytomspunnen, romantiserad och demoniserad spritdryck och under väldigt lång tid hade jag i bakhuvudet att jag måste provsmaka den. Det blev dock inte av. Annat kom emellan, ingen bjöd på den, jag prioriterade andra inköp och... Ja, sånt är livet. Hur som helst: förra året kom jag över en flaska polsk Apsinthion och den var inte skrämmande dyr. Problemet var att den smakade absolut vidrigt och efter det tänkte jag att absint nog inte är gott, eller i vilket fall inte min grej.
När jag omsider kom mig för att läsa recensioner kom jag dock till klarhet om vad jag redan anat; att Apsinthion är dålig absint [läs här]. Och eftersom jag nu är inne i en period då jag med stor entusiasm utforskar smakernas fantastiska värld och är beredd att slanta upp för det också så kom det för en tid sedan för mig att jag skulle investera i någon dyrare och bättre absint. Efter lite efterforskningar kom jag fram till att Grön Opal (87768) från Svensk Absint var det jag ville prova. Det finns ett begränsat utbud av absinter på systembolaget - den här lät som den bästa.
Och nu, efter ett antal provsmakningar, kan jag konstatera att jag absolut älskar det här! Det är hur gott som helst. Tyvärr är jag värdelös på att beskriva smaker men Grön Opal påminner om smaken på Kungen av Danmark -karameller. Fast Opalen är ju förstås flytande och (till skillnad från karamellerna) utsökt. Anis, fänkål och lite andra örter i en fantastisk komplexitet; och med en spädning på 4:1 med iskallt vatten och två sockerbitar får man ett glas härlig, uppfriskande, smakrik, god, stark, mjuk och len dryck - och efter en liten stund blir tungan lite hårig och kinderna rodnar. För min del räcker det bra med 2 cl av absinten i glaset.
Nej, självklart fjantade jag mig inte och tände eld på sockret. Absolut inte. Sådant är bara dumheter. Jag använde den klassiska metoden, dock äger jag ännu ingen absintsked så jag fick använda en liten sil.
1. Slå absinten i glaset.
2. Lägg en absintsked ovanpå med önskad mängd sockerbitar.
3. Häll lite iskallt vatten på sockret så att det löses upp.
4. Häll resten av den mängd vatten som behövs för önskad spädning över sockret så att det löses upp och sköljs ner i glaset.
5. Rör om med skeden i glaset tills allt socker är helt upplöst.
6. Drick.
Grön Opal kostar 542 kronor på systembolaget. Det är inte kattlort, direkt. Är det värt det? Ska man lätta på plånbokslädret och skaffa sig en flaska?
Svar ja! Stort, rungande ja! Det är ju magi i flaskan! Värt varenda krona! Och eftersom absinten är så stark måste den ju spädas kraftigt och med 2 cl per glas räcker ju en flaska till 25 glas. Så den är rätt dryg, får man ju säga.
Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att man inte misstar den här drycken för en likör eller någon sådant. Det är starksprit på mäktiga 72% och att shotta i sig den ren är bara idioti; dels av medicinska skäl, men också av gastronomiska skäl eftersom smakerna inte kan komma till sin rätt om den inte späds i vatten. Och är man bara ute efter att bli packad så finns det billigare sätt att bli det på. Det jag vill åt är smaken - den fantastiska, förtjusande smaken!
Det är svårt att säga hur många kalorier det är i absinten. Jag har kollat runt och uppskattningsvis handlar det om 26 kcal per centiliter. Jag använde två, vilket alltså ger 52 kcal. Till detta kommer två sockerbitar à 14 kcal styck och ett glas tillredd absint blir då alltså 80 kcal.
Etiketter:
aperitif & digestif,
spritdryck
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar