onsdag 14 januari 2015

En liten post om pastis

 photo IMG_20150111_171123_zpspnikdnup.jpgJag minns nu inte det exakta årtalet, men någon gång under tidigt nittonhundratal så lyckades den franska vinlobbyn i ohelig, informell allians med diverse nykterhetsrörelser piska upp en fullständigt irrationell hysteri kring absintens farlighet. Man skapade myten om "drycken som gör en galen" - en myt som tyvärr fortfarande lever. Man blir vare sig hög eller galen av absint. Allt sådant tal är bara nonsens. Sant är väl däremot att många, då det begav sig, drack för mycket absint och sant är att det producerades en hel del skit-absint av billigaste och sämsta möjliga kvalitet - och detta rävgift var nog inte helt sällan farligt. Synd bara att den högkvalitativa absinten fick ta skulden för skräpet. Absint förbjöds i Frankrike, Schweiz, USA och många andra länder, dock aldrig i Sverige. Fransmännens törst efter god anissprit försvann dock inte bara för att vingårdarna snodde tillbaka marknadsandelar från absintbrännerierna och några årtionden efter att absinten manipulerats bort från marknaden introducerades därför pastis. Det är anisbrännvin eller anislikör utan absintens malört. Den blev snabbt mycket populär. 

För att få kallas pastis ska drycken vara gjord av anis (och det är visst nästan alltid stjärnanis, inte vanlig anis), vara smaksatt med extra lakritsrot, får inte innehålla mer än 100g socker per liter (vilket iofs är rätt mycket) och ha en alkoholstyrka på minst 40%. Den innehåller alltså ingen malört, vilket absinten gör - och den är betydligt alkoholsvagare. Absint innehåller inget tillsatt socker men nästan all pastis gör det. När man späder pastis med vatten opaliserar den och blir mjölkig, precis som absint.

Jag har smakat två pastiser. Pernod (626) och Ricard (746). Ursprungligen var det två märken från konkurrerande bolag men de är numera ett och samma. Båda är goda i korrekt spädning (1:5) med vatten och kylande is och de påminner om absint men smakar mer åt lakritshållet än ren anis. Jag är usel på att beskriva smaker och kan bara säga att de inte smakar exakt likadant men tillräckligt lika för att en amatör som undertecknad inte skulle kunna skilja dem åt vid ett blindtest. Inte än, i vilket fall.

Pastis dricks vanligen som aperitif.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar