Jag avskyr drinknamn av detta slag. De är roliga att yttra vid beställning exakt ingen gång. Men Sex on the beach är en etablerad klassiker och det är en god drink - riktigt god, till och med. Fruktig, läskande, välsmakande - alldeles förträfflig. Det finns åtskilliga receptvarianter av Sex on the beach och jag tror att den vanligaste inte inkluderar ananasjuice. Men min gjorde det och jag tyckte bra om den. Får väl addera någon ytterligare ingrediens så jag kan kalla den för något annat... Hur som: 4 cl vodka [Stolichnaya] 4 cl Persikolikör [Peachtree] 4 cl Tranbärssaft 4 cl apelsinjuice 4 cl ananasjuice Skaka med is och sila upp i ett collins-/grogglas med mer is.
Ännu en enkel men mycket, mycket god rätt. Per portion: 160 gram ugnsstekt kalkonbröstfilé,en klatt med stark dragonsenap (Edmont Fallot), 250 gram friterade palsternackor och så ett hekto romanticatomater. Bryn kalkonbröstfilén i lite smör, bred på ett tunt lager dragonsenap och kör den sedan i varmluftsugn i 175 grader med stektermometer. Kalkonen ska nå en innertemperatur på 72 grader.
Palsternackorna skalas och klyftas upp. Man kan köra dem i en lågolje-fritös (som vi gör), men sådana är ju inte var mans egendom och då fungerar det som tur var bra att köra dem i ugn. Det tar väl drygt 25-27 minuter, samma temperatur som kalkonen. Portionen på bilden rockar loss på ungefär 500 kcal.
Inte vackert, men gott. Per portion: 120 gram stekt anchochili- och citronkorv (ICA), 100 g röd spetspaprika, 200 gram fasskraut (annan surkål går precis lika bra) mixad med några skedar Ćwikła. Det bruna kladdet på korven är Lasses Grillsenap. Skiva korven och stek i en liten, liten klick smör. Släng på paprikan efter en stund och stek tills den blir blank. Värm samtidigt surkålen i en annan stekpanna och dra ner några klickar rödbets- och pepparrotsröra. Slabba upp på tallrik och krydda på med senap. Lite salt är bra också. Enkel och smaklig spis. Inte mer än 350 kcal.
Bild av Faithexplored Bor man i Stockholm kan man besöka den fysiska butiken i Skrapan, annars finns de på USAGODIS.SE. Där har de, enkelt sammanfattat, tillräckligt med socker. Bland annat i form av utsökta Pop-Tarts i en massa smaker. Detta trevliga godis grillar man på svag värme i brödrosten. Så länge men håller sig till en kaka och inte mumsar i sig hela lådan så klarar man sig, de olika Pop-Tarts varierar mellan 190-210 kcal/st vad jag kan se. Den jag testade ikväll, en Frosted Hot Fudge Sundae är på 190.
Första gången jag smakade Dragon Blood var jag inte särskilt imponerad. Tyckte den var lite läskig och syntetisk och det fungerande inte alls med mina smaklökar. Men jag måtte ha haft någon rest från något annat som störde i gommen eller hjärnan, för vid senare tillfälle tyckte jag den var god och nu vill jag att det alltid finns hemma. Jag har nämligen upptäckt att den är rolig att ha i drinkar för lite krydda och oumpf. För den är stark. Och den har mycket smak. Dragon Blood själva beskriver smaken så här: "Fruktig i början med inslag av jordgubbar, granatäpple och rabarber utan att vara sötsliskig. Sedan kommer en liten touch av kanel in och avslutningen av chili kittlar i halsen. Med 50% vol. så framhävs dessa smaker på ett förträffligt sätt!" Och så är det. Fruktig, bärig, kryddig, söt men alls inte så söt som likörer brukar vara och tungt alkoholstark. Man behöver inte ha mycket av den i en drink för att det ska kännas.
Jag har komponerat flera olika drinkar med Dragon Blood som tillverkarna gillat och presenterat i sin receptsamling på Facebook. Men jag listar samtliga i Feta Drakens bar här:
The Posh Dragon (mandarinvodka, DB, lime, tranbärssaft) Lady Snowblood (DB, Cherry Heering, Monster Ultra) Dragon Razz (Bacardi Razz, DB, cointreau, limesaft, agavesirap, 7up Free) Dragon in the bed (DB, konjak, cointreau, vit rom, citronsaft) Dragon in my Sidecar (konjak, cointreau, citronsaft, DB) Blåbärsdraken (DB, blåbärslikör, limesaft, 7up Free) Melondrake (DB, melonlikör, limesaft, 7up Free) Halloween Dragon (Monster Ultra Sunrise, ananasjuice, fireball, DB) Quetzalcoatl Cocktail (tequila, limesaft, cointreau, DB, grenadin) Lilla Gula Draken (Bols Banan, DB, 7up Free) Dragon Blood finns att beställa till alkoholmonopolets detaljhandel [30086] men de flaskor jag och hustrun köpt hitintills har inhandlats på Tallink-fartyg.
Det var länge sedan jag provade en drink med Jägermeister nu, men i går kväll blev det av! Då avnjöts en Charlotta och den var inte bara enkel att röra ihop utan oväntat välsmakande! Inte något jag kommer gå runt och sukta efter direkt men en trevlig och opretentiös drink. I ett kärl med is blandar du: 3 cl vodka [Stolichnaya, 95] 1 cl jägermeister [749] 1/2 cl grand marnier [624] 1½ cl citronsaft Den lilla mängden grand marnier ger en mycket intressant apelsin- och konjakston som går väl ihop med den örtiga jägern. Vodkan (och detta var första gången jag testade Stolichnaya som får med beröm godkänt) ger kropp och styrka till drinken och citronen en frisk syrlighet.
På väg till restaurang Sakura, där vi omsider provsmakade Wagyu köttsushi och frossade loss på Shabu shabu och åt förträfflig glass, tittade jag och hustrun in på Monks på Sveavägen för lite öl. Det var faktiskt första gången vi var där och jag blev riktigt imponerad. Jag lämnade önskemål på vad jag ville ha och barmästaren tog sig verkligen tid att titta igenom sortimentet, leta på lagret, fråga en kollega innan han beklagade att mycket var slut men att en Founders Dirty Bastard kanske kunde passa. Och det gjorde den. Med besked. Jag har smakat öl från Founders tidigare men inte denna och jag blev så förtjust att jag lagt in en beställning på ett flak, att levereras till min lokala detaljhandel för det statliga monopolet [art nr 89829, pris 30:90, måste beställas i kolli om 24]. Lite brödig öl med lätt men distinkt sirapssmak, toner av kaffe, en aning av choklad och russin. Man känner alkoholsmaken men den är balanserad.
Styrka 8,5% och en flaska är 255 kcal. Överkomligt.
Jag kan tänka mig att personalen inte riktigt har tid att fundera länge över vilken öl de ska trolla fram när det är mer folk i baren så att besöka Monks dagen före löning var bra. Stället gav mersmak och jag går gärna tid igen. Det samma gäller Sakura som var trevligt, gott och prisvärt.
En trevlig österrikisk kaffedrink är en Maria Theresia Kaffee. Det finns olika receptvarianter men det gemensamma för de olika sätten att kladda ihop den är att man använder kaffe (ja, vad annars), grädde och apelsinlikör. Vissa recept föreskriver dessutom konjak och därför kan man också använda Grand Marnier som ju smakar både apelsin och konjak. Vanligt är att grädden kröns med rivet apelsinskal - men det är egentligen bara geggigt så nästa gång jag kokar ihop den här trevliga historien tänker jag skippa det. Tag ett förvärmt kaffeglas. Häll i 3 cl Grand Marnier [624] och msk råsocker (eller sukrin gold) Slå på 1,8 cl starkt kaffe (ex presskaffe med förhållandet 1/10 bönor/vatten). Rör runt så sockret löser sig. Kladda på vispad grädde (jag använde 30 gram) Servera. Kaffeglaset är för övrigt nyinköpt - ett Rosendahl Grand Cru Hot Drink.
Ogenerat matskryt detta. Inte vackert - men underbart gott. En stekt ryggbiff på 138 gram, ett kvarts kilo surkål (hälften i bild) kokt i tjugo minuter i egen vätska med en skvätt mörk oxbuljong, ett hekto smörstekta champinjoner, en klatt rödbets- och pepparrotsröra och en klatt med Grey Poupon Dijonsenap. Hur jämra gott som helst - i synnerhet med två små snapsar (2 x 3 cl) OP Aquavit [42]. Och alltihop på 500 kcal. Jodå. Jag räknade på det. Det är 500. För en av de bästa luncher jag ätit på länge. Fantastiska smaker.
Okej, utseendemässigt blev inte det här världens sexigaste måltid - minibaguetterna blev lite för torra vid gräddning och sprack därför i smörgåsgrillen istället för att liksom bara plattas ut. Och allt man gör i grillen tenderar ju att se likadant ut... Men det är innehållet och smaken som räknas och det här blev utomordentligt gott. Minibaguetterna från ICA fylldes med en röra som (per person, per två bröd) bestod av: 50 gram fetaost 20 gram tomatpurée Torkad rosmarin Riven babyspenat Och sedan serverades mackorna på en bädd av babyspenat, sockerärtor (75g) och tomat (125g). Energivärde: 486 kcal.
Den här tiden på året blir man sugen på robust mat. Det är en utmaning för kaloriräknaren, för ju mäktigare maten är desto mer kalorier är det i den. Den här rätten är dock inte överdrivet energirik- uppskattningsvis 400 kcal per portion gryta. Du behöver, 5-6 personer: 1 kg nötkött, gärna grytbitar (billigt!) 8 dl - 1 liter mörk oxbuljong (2 tärningar) 1 flaska rött vin, förslagsvis mustig och kryddig Rioja 2 msk tomatpuré 1 msk råsocker 1 stor gul lök, delad i klyftor 2 vitlöksklyftor, grovhackade 1 morot skuren i slantar 2 lagerblad Några små burkrödbetor och lite rödbetsspad 10 st små champinjoner 10-15 st steklökar
Bryn köttet på hög värme i smör. Gör det i omgångar så köttet inte blir kökt. Lägg över i gryta. Fräs lök och vitlök i stekpannan. Häll på lite rödvin, tomatpurée och socker. Låt bubbla lite tillsammans med löken. Häll stekpannans innehåll över köttet i grytan. Häll på resten av rödvinet. Slå på buljong, morot och lagerblad. Ner med ett par små rödbetor och någon deciliter rödbetsspad. In i ugnen med grytan. Temperatur c:a 100 grader. Viktigt: Receptet jag följde föreslog en koktid på 3-4 timmar. Detta är strunt. Efter fem timmars koktid var köttet fortfarande lite segt. Jag rekommenderar att man kokar det på låg temperatur i ugn (locket på, självfallet) i minst 6-7 timmar. Faktum är att nästa gång jag gör den här grytan tänker jag låta den stå i åtta timmar. Man kan behöva fylla på lite vätska då och då men sluter locket någorlunda tätt så klarar det sig nog bra. När det är cirka en timma kvar av koktiden slänger man i champinjoner och steklök.
Servera grytan med kokt potatis, ris eller bröd. Krydda gärna med salt, peppar och ex. timjan.
Jag har ju kokat egen Creme de Menthe vid tillfälle [här] men jag ledsnade snabbt på den eftersom den gick mer åt tandkräms- än godishållet. Så nu har köpelikör inhandlats istället: Bols Creme de Menthe. Fanns på Tallinbåten till en billig penning. Den är djupt grön och smakar mentos. Tanken var att jag skulle testa den i en klassisk grasshopper med lika delar mintlikör, vit kakaolikör och grädde - men tyvärr hade min grädde gått och blivit dålig, så jag fick göra en s.k Flying Grasshopper istället. Då använder man vodka istället. Standardmåttet är en 3a (ett uns) av varje ingrediens men eftersom det är lika delar är det lätt att göra större eller mindre efter behov. Drinken på bilden går på 2or. 1 del Creme de Menthe [Bols, ej på systembolaget] 1 del Creme de Cacao [Bols, 70251] 1 del vodka [Youri Dolgorouki, 167] Skaka med is i shaker och sila upp i kylt glas. Smakar som en lätt nötig after eight i flytande, lätt spritig form. Mycket gott och trevligt. En liten en räcker gott.
Skrytlunch! En älgkorv från Stensåkra, ekologisk surkål utblandad med hemkörd Ćwikła, heminlagd gurka från i somras och en klatt med Grey Poupon Dijon. Kanongott. Till detta drack jag äppelmust från ICA Selection. Mums. Tillagningen är enkel: man skär skåror i korven och steker den. I en bra teflonpanna behövs inget extra fett. Det tar några minuter. Surkålen behöver man bara värma lätt i en stekpanna och så drar man ner några matskedar rödbetsröra och vänder runt. Lägg upp på tallrik med tillbehören. 346 kcal. Korven är 276 av dessa. Inte farligt alls. Och väldigt gott.
Ćwikła, vilket jag inte kan uttala, är en polsk rödbets- och pepparrotsröra. Det var nästan ett år sedan jag gjorde sådan sist så nu var det dags igen. Jättegott till korv, gärna nedrört i surkål. Tämligen kalorisnålt på c:a 40 kcal/hekto. Du behöver:
350 gram rödbetor (ICA hela rödbetor på burk) 2 deciliter pepparrot 1 matsked råsocker 1 matsked vitvinsvinäger 1/4 matsked salt 1 matsked mortlad kummin Riv pepparroten fint och kör den sedan tillsammans med rödbetorna med mixerstav eller i matberedare så du får en purée. Blanda runt ordentligt och rör ner socker, vinäger, salt och mortlad kummin. Färdigt. Slabba upp i burk. Hållbarthet... Ingen aning.
Varje gång man gör det här smakar det olika eftersom styrkan på pepparroten varierar från rot till rot, vad vet verkar. Omgången jag gjorde idag blev förhållandevis mild. Någon gång var den så stark att ögonen tårades bara man sniffade i burken.
Dagens middag blev varma mackor. När man gör dem i smörgåsgrillen blir de ju rätt likartade till utseendet - man ser ju inte vad de är fyllda med. Men idag blev det alltså köttfärs. Per portion: 150 g nötfärs (12%) stekt tillsammans med 2 msk het ketchup och en halv gul lök, riven. Två skivor Wasa Surdeg Lantbröd ströks med c:a 10 gram chipotlemajonäs. Kan man inte få tag på sådan antar jag att det bara är att krydda upp en vanlig majonäs med en massa chilipeppar eller nåt...
Färsen mellan bröden och sedan grillning tills alltihop var färdigt (c:a 5 min). Salta gärna färsen innan grillning.
Till mackan 125 g tomater, en halv påse mahcésallad och 100 gram gurka. Simpel mat - men väldigt god. Då köttfärsen blir lite drällig kan det vara klokt att äta med kniv och gaffel, inte med händerna som annars är trevligt när det gäller varma mackor. Energivärde? Beräknat till 626. Inte jättebilligt (majonäsen ensam är 70) men det går att leva med.
Jag trodde Cosmopolitan var en tämligen modern historia men tydligen har den föregångare så långt tillbaka som 1930-talet. Receptet på den här drinken anges av Difford's Guide som en Cosmo från 1934. Måttenheten 1 uns (oz) =3,3 cl Skaka ingredienserna med is och sila upp i kylt cocktailglas. 2 uns London Dry Gin [Tanqueray, 10239] 1/2 uns Triple Sec [Cointreau, 609] 3/4 uns citronsaft 1/4 uns hallonsirap Resultatet är en drink med snygg färg. Den är frisk, syrlig och har en distinkt smak av gin - men innan den blir liksom för "ginnig" slår cointreaun och citronsaften till med fina citrustoner och så kommer en svag eftersmak av hallon. Inte dumt alls. Jag tycker nog det här var ungefär lika gott som en vanlig cosmo.
Oerhört enkel mat - men god! Köttbullar ihopknådade av vanlig 12%-ig köttfärs, kryddade med fruktig sichuanpeppar. Klyftpotatis kryddad med chiliflakes, tillagat i ugn. Ett par matskedar Ajvar. Jag lägger inte upp något tillagningsrecept utan presenterar bara denna enkla rätt som ett exempel på något lättlagat och mycket gott man kan äta en oglamourös tisdagskväll.
När jag var i Wien för ett par år sedan drack jag en trevlig kaffedrink som kallades Kaiser Franz Josef Kaffee (efter den gamle kejsaren av Österrike-Ungern, förstås) på Café Residenz vid Schönbrunns slott. Det jag fick då var en dubbel espresso i ett glas laddat med en ospecificerad mängd brandy och kaffelikör, en jättelik kladd vispgrädde och - om jag minns rätt - pudrad kanel ovanpå. Jag gjorde ikväll ett tämligen lyckat försök att återskapa något liknande, fast med bara en mindre mängd grädde och jag skippade kanelen för jag tycker ofta att den bara sabbar smaken. Så - tag ett värmetåligt kaffeglas och slå i botten på det upp: 2 cl kaffelikör [Kahlua, 767] 2 cl brandy [St Remy XO] 1 tsk råsocker Slå ovanpå det cirka 2 dl starkt kaffe, gärna gjort i kaffepress. Ovanpå kaffet - ner med ett par rejäla matskedar vispad grädde. Ovanpå grädden - lite extra råsocker.
Det blir faktiskt godast om man blandar runt allt ordentligt med sked, men det gör man förstås inte förrän man satt sig till rätta och betraktat anrättningen. Ni som är rojalistiskt sinnade kan ju skåla för framlidne kejsar Franz innan ni dricker den goda kaffedrinken som bär hans namn.
Skillnaden mellan [v1] och v2 är liten men naggande god, nämligen hallonsirap (polsk Lowicz Malina). Drinken skakas ihop i shaker med is och silas upp i kylt cocktailglas.
2 cl hallon-lakritslikör [BarKing Hallon-Lakrits + vodka] 2 cl vodka [Saremaa] 2 cl Blå Curacao [Bols Blue] 2 cl limejuice 3 cl tranbärsjuice 1 cl hallonsirap Först smakar det lakrits och lite syrligt. Sedan smakar det lakrits och sött. Sedan smakar det lakrits och hallon. Hallonsirapen ger en mycket välbehövlig söt eftersmak. Det här är... Jättegott.
Det finns en drink som heter Cosmopolitan och det finns en som kallas Metropolitan... Men jag kan inte hitta någon benämnd Nekropolitan. Därför har jag för avsikt att göra en sådan och detta är "första tagningen". Receptet behöver slipas lite på, men är redan lovande. En nekropolitan måste självklart dra åt det svarta hållet. Därför innehåller den här drinken hallon-lakritslikör gjord av BarKing Hallon-Lakrits och vodka. Jag tror vilken sorts vodka som helst duger, faktiskt. Jag använde upp blandade slattar av Absolut, Renat, Brännvin Special och Saaremaa. Nekropolitan utgår från receptet på Cosmopolitan men byter ut citronvodkan mot 2 cl Hallon-lakritslikör och 2 cl vanlig vodka (Saaremaa i mitt fall). Sedan samma dos med lime och tranbärsjuice men istället för Cointreau används Blå Curacao av någon sort, för att hålla färgen mörk. Således: 2 cl hallon-lakritslikör 2 cl vodka 2 cl Blå Curacao 2 cl limejuice 3 cl tranbärsjuice Skaka i shaker med is och sila upp i kylt cocktailglas. Färgen på Nekropolitan v1 blev svartblågröngrå någonting. Den smakar godislakrits och lite sötsyrligt. Hallonsmaken försvann fullständigt. Efter ett ögonblicks inledande skepsis gillade jag den faktiskt, men jag tror jag vill söta till den lite och få fram mer hallonsmak med en skvätt hallonsyrup. Får prova det nästa gång. Då kanske jag tillsätter en droppe svart karamellfärg också, för att göra den riktigt svart...
Och det bästa receptet på Cosmopolitanjag funnit ut så här långt är utan tvekan Per Morbergs från hans bok Grogg, drinkar och cocktails. Att han har 1 cl mer tranbärsjuice än i de flesta andra recept + att han också använder citronvodka är troligtvis förklaringen till att detta är bästa cosmon. Sedan är ju Vanlig Svensk Citron väldigt bra också. 4 cl citronvodka [Vanlig Svensk Citron, 86255] 2 cl Cointreau [Cointreau, 609] 3 cl tranbärsjuice 2 cl limesaft Skaka ihop i shaker med is och sila upp i cocktailglas.
Efter det totala fjaskot med Saaremaa och citronessens [läs här] tappade jag lusten att försöka mig på ett nytt experiment med citronvodka och inhandlade en stabil produkt från Fondberg istället: Vanlig Svensk Citron. Jag har aldrig sett den här citronvodkan på hylla på bolaget - däremot verkar Fondbergs Vanlig Vodka finnas lite överallt och den gillar jag och har använt som bas för både grapefruktvodka och mandarinvodka. Hur smakar Vanlig Svensk Citron då? Svar: alldeles utmärkt. Mild men tydlig, ren citronsmak. Vodkan som är spritbas är mjuk och snäll utan vass spritighet. En förträfflig drink att göra på den här citronvodkan är Cosmopolitan. Per Morbergs recept är utmärkt: 4 cl citronvodka 2 cl Cointreau 3 cl tranbärsjuice 2 cl limesaft Skaka i shaker med is och sila upp i ett kylt cocktailglas. Jättegott!
Vanlig Svensk Citron kan enkelt beställas till alkoholmonopolets lokala detaljhandel. Det har nummer [86255] och kostar 220 kronor för 700 ml.
Förra årets recept på hemblandad glögg blev så lyckad att jag tänker använda det igen. Således står nu kryddor i en burk med portvin (bilden) och inväntar kvällningen, då det hela skall silas och blandas färdigt. Jag använder samma portvin (Red Port) och madeira (Vintry's Madeira Fine) som förra året. Dock kommer jag använde att annat vin, nämligen Prego [12378] istället för Tavernello och en brandy (St Remy XO) istället för Grönstedts ***VS-konjak. Förväntar mig ett bra resultat. Brandyn är inhandlad i Tallinn och det är en XO, så den är lagrad lite längre än den VSOP som finns på systembolaget [374]. Rapport om slutresultat kommer förstås så snart allt är färdigt och provsmakats!
Jahopp. Steg tre i tillverkningen av marshmallow-vodka [1][2] är att filtrera bort eventuella olösta klumpar av marshmallows och sedan slå upp det hela på flaska. Utifrån de recept jag läst och baserat mitt eget på är jag lite förvånad över slutresultatet. Till att börja med: konsistensen. Detta är mer som ett mellanting av syrup och söt likör än en smaksatt vodka. Kanske inte så konstigt egentligen med tanke på hur mycket marshmallows som är lösta i spriten - men jag hade nog ändå väntat mig något som var mer lättflytande. Som litet kuriosa tjocknar marshmallowvodkan i kylskåp. Sedan smaken. Hm. Det är förstås sött - men inte hysteriskt översött. Det smakar vanilj. Inte överväldigande, men tydligt. Det som dock är en besvikelse är att Saaremaans spritighet på intet sätt mildrats av att man löst en massa marshmallows i den. Nix. Not at all. Snarare är spritigheten förstärkt, vilket gör att detta inte är gott att dricka rent. Vad ska man använda den till då? En slurk i kaffet och sedan några marshmallows på toppen? I en glassdrink, kanske? Ringlad över glass? Skakad med kaffelikör i en shot? Det skall nog avslöja sig. Uppdatering 15/11: Nej, ringlad över glass är en dålig idé. Det är inte gott.
Dags för lite mer matskryt. Den här rätten, dagens middag i det Mattssonsk-Grönlundska residenset, blev knasigt god. Basen är en sötpotatissoppa ur Ylva Bergqvists bok "52 soppor". För fyra portioner sötpotatissoppa behöver du: 500g sötpotatis, skalad och skivad 100g gul lök, skalad och finhackad 2 vitlöksklyftor 1 msk olivolja (till stekning av löken) 1 tsk spiskummin 1 msk riven färsk ingefära 1 liter grönsaksbuljong 2 msk jordnötssmör (Kung Markatta, mindre socker) 2 cl limesaft salt Tillagning: Fräs löken mjuk i olja på medelvärme i en stor kastrull under cirka 5 minuter.
Pressa i vitlöken, tillsätt spiskummin och ingefära och fräs i cirka 30 sekunder. Rör runt ordentligt. Släng i sötpotatisskivorna och häll på buljongen. Koka upp och låt sedan puttra i cirka tjugo minuter under lock. Häll soppan i blender och mixa slätt. Dra ner jordnötssmör och limesaft och mixa lite till. Smaka av med salt. Soppan är färdig nu. Sleva upp i tallrik. Den lilla kycklingön i soppan består av (per skalle): 150 gram kycklingfilé, kryddad med Cajunkrydda och stekt i lite smör. Energivärde: Soppan har jag beräknat till knappt 240 kcal per portion och kycklingen till ytterligare 158. Och så lite till för steksmöret. Även med en minibaguette till så hamnar man under 600 kcal. Uppdatering 30/11: Soppan går utmärkt att frysa och sedan tina upp för att ätas vid senare tillfälle.
Under natten stelnade de i vodka upplösta marshmallowbitarna till en fast massa. Det innebär att det blev alldeles för lite alkohol i förhållande till mängden annat i experimentet, varför jag nu i arla morgonstunden tillfört två deciliter Saaremaa till burken. Förhoppningsvis löser detta problemet. Det blir svårt att filtrera annars... Föregånde post i ämnet [här]
Jag köpte på mig en hel del estnisk lågbudgetvodka (Saaremaa) i Tallinn. Att göra experiment med smaksättningar, infusioner och egenkryddningar är nämligen inget roligt med tanke på priset man får betala även för de enklare sorternas vodka och brännvin i vår statliga monopols alkoholdetaljhandel. Misslyckas man så är det ju en hel massa pengar som går till spillo. Men med estniska produkter inhandlade till billig penning törst man testa sådant som annars inte skulle vågats på. Som marshmallow-vodka. Läste om det och det lät intressant men lite läskigt... På bilden ovan ser vi en burk som proppats full med c:a 200 gram marshmallows och 3,5 dl Saaremaa. Det är steg ett i tillverkningen. Ner med ingredienserna i en burk och tillslut. Inte så svårt. På bilden nedan ser vi samma burk ett par timmar senare efter att den stått i ett bad med varmt vatten. Marshmallow-bitarna har nu löst upp sig. Jag har skakat burken några gånger och ska skaka den några gånger till. Det är steg två i tillverkningen. Nu ska burken stå över natten, skakas några gånger till och framåt kvällen skall innehållet filtreras.
Skulle egentligen gått ut på restaurang med en vän men när detta ställdes in pga sjukdom fick jag försöka sno ihop något annat. Tyvärr var jag väldigt oinspirerad. Då är det tur att man kan köpa Texas Longhorns färdiga no-bean chili på ICA. 150 kcal per 100 gram, så man kan få en stadig klatt (som kvartskilot på bilden) utan att knäcka dagens kaloriranson fullständigt. Den är riktigt god, även om den ser ut som... Nej.
Tillbehören här är en hemgräddad minibaguette med vitlökssmak och 200 gram morötter som körts med 1/2 msk olivolja i Tefal-fritösen.
In alles: 658 kcal. Inte den magraste middagen och inte den utseendemässigt roligaste heller, men smaken var det inget fel på.
Jag var i Tallinn i våras, men då flög jag dit. Denna gång blev det kryssning med Tallinks m/s Romantika. Fartyget hade en hel del att erbjuda i form av mat och dryck och det här är mina omdömen om detta. PUBEN: Det här var det första stället vi besökte ombord kort efter påstigning sent på fredag eftermiddag. Det fanns en hel del intressant whiskey och kvalitetsöl på hyllorna där men vi hittade ingen drink- och prislista. Däremot såg vi några drinkerbjudanden på en skärm så in beställdes något slags Rum Old Fashioned och en Mojito. Den förstnämnda smakade i stort sett bara angostura orange bitter och den senare var så svag att det var pinsamt. Bartendern verkade väldigt orutinerad och småskvätte bara i spriten. Sådant gillar vi inte så trots att det såg ut att finnas en del bra varor i baren så blev vi avtända av de dåliga och föga prisvärda drinkarna och gjorde inga fler beställningar i Puben. CAFÉ PROMENADE: Vi besökte caféet ett par gånger under kryssningen. Dessvärre lider m/s Romantika av samma brist på bra kaffe som Riga-båten m/s Isabelle. Allt kaffe ombord är lusigt automatkaffe som inte gör någon lycklig. Det är dessutom inte billigt. Men koffein är koffein och med en shot Vana Tallinn i kaffet blev det drickbart. De hade dessutom riktigt goda små tryfflar. ROMANTIKA LOUNGE: Den bra baren! Här fanns det välgjorda och goda drinkar. Bartendern var aningen långsam men med något undantag så var allt vi fick här som det skulle, samtidigt som vi blev underhållna av pianist och sångerska. Bartendern gjorde en välsmakande Bramle (fast på Cassis och vodka och inte gin och Creme de Mure), en helt okej Cosmopolitan, en mycket bra Raspberry Collins och jag gillade verkligen Chambord Fashion Martini. Mycket trevligt att sitta och smutta på i loungens bekväma stolar. Stor tumme upp för detta ställe!
TALLINK BUFFÉ: Åt bara frukost här. Det finns en hel del att välja på men kvalitén känns sådär och bristen på bra kaffe känns mycket kännbar på morgonen. Bra minibaguetter, det andra brödet var tyvärr i torraste laget. GRILLHOUSE: Ja. Ja, ja, ja! Detta är det riktigt, riktigt bra stället ombord! Oj, vilken mat de har! Åt på utresan en fantastiskt god burgare med majonäs smaksatt med chili och äpple och en efterrätt bestående av popcornglass och kanderade morötter. På hemresan åt jag en utsökt entrecote med en fantastisk söt, rökig bbq sås och en efterrätt i form av "bananvårrullar" med kokosglass. Vi drack jättebra vin där i form av australiensiska Chateau Tanunda Barossa Valley som också gick att köpa i Taxfreen. Dessutom hade Grillhouse utmärkt, nybakat bröd som var en glädje att äta!
För fyra portioner av denna riktigt goda soppa behöver du: 4 vitlöksklyftor 2 broccolihuvuden (c:a 500g) matolja till stekning 1 liter grönsaksbuljong 80 g babyspenat 2 dl creme fraiche 34% salt och svartpeppar 1 citron, rivet skal och 2 tsk saft 1 msk olivolja bacon 1. Skala och skiva vitlöken. Skär av buketterna från broccolin och spar stjälkarna. 2. Fräs vitlöken i olja i en kastrull i cirka 1 minut på hög värme. Rör runt ordentligt hela tiden. Löken ska rostas men inte bränna vid. När den fått färg slänger du i broccolibuketterna och häller på buljong. Koka under lock på medelhög värme i tio minuter. 3. Skala och skär broccolistjälkarna i små bitar (gärna tärningarna). Marinera dem i citronsaft, citronskal och olivolja. Smaksätt med salt och peppar. 4. Knaperstek baconet. 5. När broccolin kokat färdigt slänger du ner spenaten i kastrullen och kokar den mjuk. Det går fort. Häll sedan ner koket i en mixer och tillsätt två dl creme fraiche. 6. Mixa slätt. Smaka av med salt och peppar. Häll upp och toppa med de citronmarinerade tärningarna och bacon. Se bitarna sjunka ner i soppan och fundera över vad du gjort fel. Garnera med spenatblad. Receptet är ursprungligen från Ylva Bergqvists bok "52 soppor", Bonnier Fakta [här]. Uppdatering 15/11: Soppan går utmärkt att frysa och tina upp för ett senare tillfälle. Den blir inte konstig av det.
Jag tänkte ut det här receptet inför Halloween - som jag i och för sig inte firar - men glömde bort att testa det då. Nu är det gjort och det smakar fruktigt, kryddigt och läskande. Fireball ger en framträdande kanelton, Dragon Blood lite extra fruktighet och en kryddig eftersmak. God, tycker jag! Bygg i glas utan is - så se till att ingredienserna är välkylda. Rör om försiktigt så allt blandas. 1/2 burk Monster Ultra Sunrise 1 skvätt ananasjuice 2,5 cl Dragon Blood [30086] 2,5 cl Fireball [332] Om man av någon anledning inte vill ha energidryck i drinken är det bara att byta ut Monster Ultra Sunrise mot någon annan apelsinläsk.
God och trevlig drink med sötma och bärsmak. Enkel att göra. Ner med alla ingredienser i en shaker med is, skaka våldsamt och sila upp i kylda cocktailglas. Du behöver: 1 uns (3,3 cl) Blåbärslikör* [Bols Blueberry] 1 uns gin [Tanqueray 10239] 1 msk citronsaft 1 cl agavesirap På kryssningar på östersjön brukar man kunna få tag på billig estnisk blåbärslikör. På Tallinnbåten nu i helgen hade då blåbärslikör av såväl Lapponias som Bols produktion. I systembolagets beställningssortiment finns några sorters blåbärslikör, t.ex DeKuyper Blueberry [85521]
November. Grått. Regnigt. Trist. Själsdödande. Vad gör man? Ja, man biter ihop förstås - och när tillfälle ges drömmer man sig till varmare tider och platser. Mat och dryck är tröst i sig men kan också förstärka fantasierna. Pretending it's summer är en drink som förmodligen gör sig bättre i trettiograders värme i högsommaren än en kall och mulen vinterdag - men just därför... 4 cl grapefruktvodka* 2 cl Aperol 8 cl Tranbärsdryck [använde Finnerödja] Bygg i ett glas med is och rör runt med lång sked så allt blandas. Frisk, läskande, lättdrucken. * = Grapefruktvodka, det vill säga vodka smaksatt med grapefrukt, finns att köpa utomlands. Men inte i Sverige. Inte ens via systembolagets beställningssortiment. Min grapefruktvodka är gjord genom att Vanlig Vodka [10] smaksatts med extrakt från Stockholms Aeter- och Essencefabrik. Om man alls inte kan eller orkar jaga ner grapefruktvodka antar jag att man istället kan ta vodka och grapefruktjuice i drinken för snarlikt resultat.
Jag var på kryssning till Estland i helgen och det här är ett försök att återskapa en drink som serverades ombord på Tallinnbåten. Enligt uppgift skulle den innehålla 2 cl Chambord och 2 cl Grapefruktvodka samt en icke definierad mängd tranbärsjuice och citronsaft. Jag skakade således ihop - i shaker med is - följande: 2 cl Chambord [89746] 2 cl vanlig vodka [10] smaksatt med grapefruktessence från Essencefabriken 2 cl tranbärsdryck från Finnerödja c:a 1 tsk citronsaft
Min skapelse blev sötare än den som serverades på båten vilket får mig att misstänka att de antingen snålade på Chamborden eller använde en större mängd tranbärssaft. Hur som så blev det gott! Chambord, grapefrukt och tranbär är en mycket bra kombination!
Jag använder inte mycket grädde i matlagningen längre men idag blev det Pasta Alla Carbonara och det blev en del av varan över. Det räckte till råge till en Brandy Alexander till hustrun och en Grand Berlin Blonde till mig. 1 uns mörk rom (jag använde Goslings Black Seal [86985]) 1 uns Grand Marnier [624] 1 uns vispgrädde Ett uns är som vanligt 3,3 cl. Skaka ingredienserna i shaker med is och sila upp i ett välkylt cocktailglas. God drink. Gräddig, förstås. Spritig. Distinkt smak av rom och intressanta toner av apelsin och konjak från Grand Marnier. Smakar klassisk. Men jag tycker nog Brandy Alexander är lite vassare.
Då jag blev väldigt nöjd med resultatet när jag gjorde mandarinvodkaoch fusk-slivovitz (plommonbrännvin) på vodka och essenser från Prestige (köpta på PGW) passade jag på när jag nu var i Tallinn över helgen och bunkrade upp på estnisk låg-budgetvodka. Ett antal stadiga pet-flaskor med Saaremaa fick följa med hem. Jag handlade inte på det allra billigaste stället men gav ändå inte mer än 15 euro per liter, vilket med svenska mått mätt är nästan gratis. Ja, jag provsmakade Saaremaa innan jag handlade. Det är ingen vodka jag skulle vilja dricka ren till sill och potatis vid jul, men den påminner om systembolagets vanliga renat så jag tänkte att den fick duga. Och med sådan billig bas kan man ju experimentera utan att behöva gråta sig till sömns över förstört kapital ifall det hela inte går så bra. Och det var tur att jag köpte Saaremaa för experiment, för nu testade jag att skaka ihop tre flaskor med 3,5 dl vodka och olika smaksättning och resultatet blev följande: Prestige Citron: Värdelös!!! Smakade absolut ingenting! Jättetrist. Med dubbel dos (hela flaskan) extrakt började jag kunna ana en närmast omärklig ton av citron under vodkan men helt otillräcklig för mina behov. Fullständigt underkänt. Jag får köpa dyr citronvodka på Systembolaget istället. Prestige Peach: Mycket bättre. Svag men bra persikoton. Efter att ha förbrukat hela flaskan och därmed använt essens avsedd för dubbla mängden vodka fick jag fram sprit med tydlig persikosmak. Det är godkänt men irriterande att doseringen inte stämmer... Fast jag misstänker att Prestige egentligen menar att man ska utgå från fullständigt smaklös råsprit. Och det gör jag ju inte. Prestige Melon: Ungefär som med persikoextraktet ovan... Normal dos ger svag men helt okej melonsmak och det är först med dubbel dos essens (alltså 20ml på 3,5 dl vodka) som man får en tydlig melonsmak. Och jag vill ha smak som inte är för mesig, då jag ju inte har för avsikt och sitta och dricka den här vodkan oblandad, utan vill göra drinkar av den.
Vi spanade in den lilla flaskan med japanskt plommonvin för ett tag sedan men tvekade länge att köpa hem eftersom det handlar om 90 kronor för en liten flaska på tre deciliter. Alkoholstyrkan är bara 11%. Är det värt pengarna? Svar: jaaaaooo - det får man nog säga att det är, för igår provsmakade vi det tillsammans med en trevlig italiensk yoghurtglass och Umeshu var riktigt, riktigt gott! Tydligen görs drycken på omogna plommon och sake - fråga mig inte hur - och det smakar verkligen plommon. Och mandel. Och maraschinokörsbär. I en fantastisk kombination. Jag gillade det verkligen. Öhmans mat & vin beskriver dess doft och smak så här:
"Doften domineras av bittermandel och ligger någonstans mellan körsbärsvin, aprikoser och välsorterad asiatisk kolonialhandel. Smaken har en simmig sötma som nästan döljs av en fantastisk frisk syra som slingrar sig runt stenfruktsaromer, bittermandel, citrus, en spännande aromatisk kryddighet och en lite avslutande bitterhet." Takasago Umeshu har nr [121] i monopolets sortiment.
Den här drinken är baserad på en som heter "Yellow Plum" som är en spritig historia, men jag har modifierat den och det här receptet tycker jag är godare, låt vara att det är höftat. Du behöver ett litet glas (ett 2-deciliters) med is och drinken byggs i glaset och man blandar runt med en sked när alla ingredienser är på plats. Du behöver: 3 cl Slivovitz - äkta eller fuskvarianten (vodka med slivovitz-essens) 1 tesked Maraschinolikör [655] 1 stor skvätt apelsinjuice 1 stor skvätt citronsaft Toppa upp med 7up Free Läskande fruktig smak där plommon- och maraschinokörbärssmaken gifter sig väl, tillsammans med syra från citronsaften och en mycket lätt ton av apelsin. Lätt sötma. Vill man ha en större drink torde det bara var att dubbla mängden av allt. Inte pjåkigt alls.
Det finns en uppsjö olika kaffe-med-sprit-kombinationer som kan kallas "Italian Coffee". Detta är bara en av dem: kaffe spetsat med Galliano L'Autentico. Jag dricker denna söta, anis- och vaniljsmakande, kryddiga likör väldigt sällan så flaskorna tenderar att räcka länge. Tur det, eftersom det inte verkar gå att få tag på sorten här i Sverige. En variant med mycket mer vaniljsmak finns på bolaget men jag vill ha den klassiska. En vän grejade ett par flaskor från Finland för ett tag sedan så jag är dessbättre väl försedd... Slå 4 cl Galliano i botten på ett caféglas Häll på cirka 2½ dl rejält starkt kaffe Toppa med 4 cl grädde som vispats pösig Krön grädden med lite råsocker Okej, det hela rockar loss på nästan 300 kcal för ett sådant här glas... Men ibland är det värt det. För är man trött och frusen så piggar det upp och värmer.
Den här drinken heter från början "Big Blue Plum" och är baserad på ett plommonbrännvin som heter Blue Plum. Min drink är dock grundad i fusk-slivovits gjord på Explorer och Slivotvis-essens från Prestige, köpt på PGW. Ingen högkvalitetsprodukt direkt, men det smakar plommon. 4 cl fusk-Slivovits, eller riktigt plommonbrännvin 2 cl melonlikör Skaka med is i shaker och sila upp i kylt cocktailglas. Fruktig, skum men lite roligt smak. Spritigt godis. Inte alls pjåkigt. Funderar på om den skulle fungera som long drink med lite större dos alkohol och citron-lime soda (7up, Sprite).
Enkelt och oerhört gott, detta! 250g surkål (ICA, ekologisk) 120 gram riven gul lök 150 gram rivna morötter 5 dl kycklingbuljong (knorr tärning + vatten) Mejram Svartpeppar 1 st Scan Chorizo Lite stekfett Paprikapulver Surkålen, den gula löken, morötterna och buljongen åkte ner i en kastrull tillsammans med lite mejram och svartpeppar. Den fick sedan stå och småputtra på låg temperatur i tjugo minuter drygt. Lyfte sedan upp koket ur vätskan och lade upp på tallrik och lade över stekt chorizo kryddad med paprikapulver. Svårare än så var det inte.
Experimentell blandning av melonlikör Cartron Green [86779], DeKuyper Sour Apple Pucker [80725] och vodka i lika delar (3 cl) i ett glas med is, toppat med 7up Free. Jodå. Smakar syntetiskt godis med mäktig sötma och kemisk syra. Knappast en episk drink att lägga på minnet men okej vid rätt tillfälle - när man vill ha nåt sött och har hyfsat bedövade smaklökar. Men jag ska definitivt återgå till DeKuypers melonlikör för denna från Cartron smakar helt enkelt inte tillräckligt mycket melon utan mer som melongodis med en massa krusbär.
Marinad gör allting roligare. Gårdagens kycklingfilé, som var planerad att tillagas i ugn men när det kom till kritan fick stekas, låg i ett par timmar i en väl försluten påse tillsammans med Madeira Fine (2 cl/portion), flytande honung (1 msk/person) och lite timjan och rosmarin. Fågeln stektes sedan i marinaden också. Jättegott! Marinaden drar förstås upp energivärdet en del, så den blygsamma portionen på 150 g kyckling på bilden här gick loss på 290 kcal. Till det då 210 kcal för 200 gram potatis som friterats i 1/2 msk olivolja och cirka 150 kcal för alla grönsakerna så det hela landar på 650 kcal. Så inte jättebilligt. Men gott!
Ännu en drink baserad på Monster Ultra (vit). Det här var en lyckad kombination. 1/2 burk Monster Ultra 4 cl Grapefruktvodka* 2 cl Bols Blue eller annan blå Curacao Drinken byggs i grogglas med is, ingredienserna hälls i och man rör runt försiktigt med lång sked så att allt blandas. Härlig, läskande kombination av söt-sur grapefrukt och söt apelsinlikör. * = Eftersom det inte verkar gå att få tag på "färdig" grapefruktvodka i Sverige, exempelvis Absolut Ruby Red (utom i pyttepyttesmå flaskor som [här]), så är min ihopblandad av ren vodka och grapefruktextrakt från Stockholms Aeter- och Essencefabrik.
Vid något tillfälle har jag hört det sägas att ägglikör är "helt oanvändbart" och att det bara är tonåringar och gamla tanter som dricker sådant. Eftersom jag uppenbart inte är någon ungdom längre är jag således en gammal tant. En holländsk tant då, kanske - för Advocaat är holländskt. Och det är gott. Det är dessutom inte det minsta oanvändbart. Man kan dricka den ren, ha den på eller i glass och milkshakes. Man kan blanda drinkar på den. Ett exempel är Fluffy Duck. Snowball är inte så mycket en drink som en grogg. Enklare än så här blir det inte.
Man tar ett glas (lämpligt format ex ett Jägermeister Longdrink), slår i 3-4 cl kylskåpskall Advocaat [657] och toppar upp med kall 7up, Sprite eller Lemonad. Ye Olde 7up Free går bra. Alternativt tar man ett större grogglas, fyller det med is och slår på dubbla mängden ägglikör och toppar upp med läsk. Jag tror dock på att hålla drinken ganska liten, för Snowball är väldigt söt. Söt, krämig, äggig. Smaken passar nog inte alla. Det är som att dricka en dessert.
Jag avskyr drinknamn av detta slag. De är roliga att yttra vid beställning exakt ingen gång. Men Sex on the beach är en etablerad klassiker och det är en god drink - riktigt god, till och med. Fruktig, läskande, välsmakande - alldeles förträfflig. 
